FLORAVÄKTARVERKSAMHETEN I BOHUSLÄN
inklusive Göteborgsområdet

Logo för Botaniska Föreningen i Göteborg

Årsrapport 1998

Ett WWF-projekt

Floravårdskommittén
Erik Ljungstrand & Enar Sahlin, 1999



Introduktion

Floraväktargruppen för Bohuslän

Botaniska Föreningens i Göteborg floravårdskommittébestod 1998 av Evastina Blomgren, Åslög Dahl, ThorstenElfström, Vilhelm Gillner, Jan Kuylenstierna, Göran Johansson, ErikLjungstrand och Enar Sahlin (sammankallande).

Avgränsning av området

Verksamhetsområdet i denna rapport benämnes för enkelhetensskull “Bohuslän“. Egentligen bedrives väktarverksamheteni landskapet Bohuslän och de delar av landskapet Västergötlandsom ingick i det tidigare Göteborgs och Bohus län. Såledesingår ej Lindome (Halland) och Valbo-Ryr (Dalsland), vilka socknartillhörde förutvarande Göteborgs och Bohus län, ej hellerNödinge som ingår i det område som omfattas av Fries flora,men ända tills nyligen tillhörde dåvarande Älvsborgslän. Däremot ingår Västerlanda och Hjärtums socknar(båda Bohuslän) vilka tillhörde Älvsborgs län,liksom Bergums och Björketorps socknar (bådaVästergötland), som ej finns med i Fries flora men som fram till 1997ingick i Göteborgs och Bohus län.

Allmänt om verksamheten 1998

Årets floravårdsinventering inskränkte sig till ett diskuterat objekt – en art som många haft en viss avvaktande hållning till och inte riktigt betraktat som “rumsren“ – nämligen vild fingerborgsblomma (Digitalis purpurea).
   Eftersom arten förekommer i odling (Digitalis purpureahortensis’) och dessutom följt i människans spår över stora delar avvärlden, har vildformen (‘norvegica’)försummats. Dess förekomst på ursprungliga lokaler har vanligenförbisetts. Vi känner ju arten som en karaktärsväxtpå norska Vestlandet och i västra Storbritannien och påIrland. Redan 1824 skriver J.E. Wikström i Kungl. VetenskapsakademiensHandlingar om Digitalis’naturliga förekomster i Bohuslän, med lokaler i Kville socken. HaraldFries beskriver samma område i Acta Horti Gotoburgensis 1924 och att denförekommer även i socknarna Bottna och Bärfendal, där“den kommer upp så snart man hugger ner skog“.
   Märkligt nog sitter denna västliga arts vildform, Digitalispurpureanorvegica’,fortfarande kvar i detta lilla område med cirka en kilometers radiefrån gården Rönningen i Kville. Den växer dåoftast i höglänta sluttningar och under höga bergbranterpå lokaler med en mer eller mindre ursprunglig prägel.Området liknar ett norskt fjordlandskap! Rent klimatiskt har denna delav Bohuslän maritim påverkan. Oceaniteten i floran ärpåfallande. Topografin har som sagt stora likheter med ettvästnorskt fjordlandskap, vilket tillsammans med rådande lokalklimatoch markanvändning torde ha gynnat denna oceaniska arts svenskaförekomst.
   Lördagen den 11 juli träffades ett 10-tal inventerare i detaktuella området för att bekanta sig med arten och dess ekologi,innan man delade upp sig i grupper. Inventeringen som pågick i tvådagar, syftade till att i första hand uppsöka tidigare uppgivnalokaler, i andra hand hitta nya sådana. Mycket positiva kontakter medden bofasta befolkningen resulterade i att såväl gamla som nyalokaler hittades. Dagen avslutades med middag i Hunnebostrand.Övernattning skedde på Skärholmens vandrarhem i Bottna.
   Söndagen den 12 juli besöktes ett flertal platser som till syneskunde vara lämpliga växtplatser för Digitalis.Flera hittades bl.a en gammal hyggesplats med flera hundra exemplar. Vidmiddagstid avslutades inventeringen i detta område, för attfortsätta på Lilla och Stora Bornö i Gullmarsfjorden. Medbåt från Gårvik gick var sin grupp till Bornöarna. Denav Harald Fries uppgivna förekomsten på Lilla Bornökontrollerades och befanns ej vara vildformen. Förekomsten från 1982på Stora Bornö (ELj) kunde ej återfinnas.
   Resultatet av Digitalis-inventeringenblev att 25 aktuella lokaler iakttogs i Kville, 2 i Bottna och 2 iBärfendal. Dessutom observerades två lokaler för norskoxel (Sorbus norvegica) i området.

Hotade kärlväxter i Bohuslän

Floraväktarprojekteti Bohuslän följer de officiella rödlistorna i“Rödlistade växter i Sverige 1995“ (ArtDatabanken, SLU).De rödlistade växterna är klassificerade i hotkategorierna: 0 =försvunna, 1 = akut hotade, 2 = sårbara, 3 = sällsynta och 4 =hänsynskrävande. Hittills har insamlingen av uppgifter samtfloravårdsåtgärder i första hand inriktats på deakut hotade (1) och sårbara (2) arterna enligt rikslistan jämtederas växtplatser.
   Även arter, som i Bohuslän är akut hotade eller men i andradelar av landet förekommer mer eller mindre vanligt, t.ex. tulkört,ängsnycklar, backsippa och sandviol, har åtnjutitfloravårdande åtgärder.
   I årets rapport ingår även liksom i fjol och i förrfjol ett utkast till en lista över inom regionen hotade eller i övrigt rödlistade arter. Listan är uppdelad på två delar, dels H = regionalt hotade (motsvarar 0-2), dels R = regionalt rödlistade (motsvarar 3-4). Många arter som på rikslistan har klassificerats under 3-4 har bedömts vara mera hotade i ett regionalt perspektiv och har därför förts upp på listan över regionalt hotade. Dessa har under sällsynta och hänsynskrävande markerats med ett [B], medan de på listan över regionalt hotade markerats med [3] eller [4]. Det bör noteras att regionlistan endast upptar sådana arter som bedömts vara mera hotade i regionen än i hela riket. Alla synpunkter på listans innehåll och utformning är välkomna.

 
År Hotkategorier Tillägg H R Summa
0 1 2 3 4
1994 14 39 47




100 arter
1995 16 38 48 30 58 7

102 arter + 95 arter
1996 16 41 51 34 59 12 100 32 108 arter + 105 arter + 132 arter
1997 16 41 51 34 59 11 100 32 108 arter + 104 arter + 132 arter
1998 16 41 51 34 59 12 100 32 108 arter + 105 arter + 132 arter

 
Projektledare: Enar Sahlin
Box 3
430 63 HINDÅS
0301 - 108 48
Rapportmottagare: Evastina Blomgren
Dalgatan 7-9
456 32 KUNGSHAMN
0523 - 320 22
Erik Ljungstrand
Järkholmsvägen, PL 614
436 56 HOVÅS
0708 - 55 96 28

Floraväktare (*) och övriga rapportörer i Bohuslän

Det ortnamn som anges som hemort är, fullt i enlighet med botanisk hävd, naturligtvis “klassisk“ stad/socken.

BAl Björn Aldén, Göteborg *
EAn Eva Andersson, Backa
HAn Harry Andersson, Ytterby *
AAn Annica Andréasson, Göteborg
MAr Mora Aronsson, Husby-Ärlinghundra
FAs Fanny Astholm, Öckerö
SBe Sven Bergqvist, Kungshamn *
IBe Ingvar Bergström, Vallda *
ABe Anders Bertilsson, Sandhem
EBl Evastina Blomgren, Kungshamn *
NCr Neil Crawford, Torsby
RCr Ragnhild Crawford, Torsby
PDb Pelle Dalberg, Nödinge
HDa Henrik Dalgaard, Skee *
RDa Robert Daun, Partille
MEl Margareta Eliasson, Tuve
YEl Yngve Eliasson, Tuve
TEl Thorsten Elfström, Göteborg *
KEm Kjell Emanuelsson, Lur *
JEv Jörn Evers, Strömstad *
RGa Roger Gahnertz, Nylöse *
TGa Torsten Gansing, Kungshamn
SGe Sissi Gedell, Lidköping
VGi Vilhelm Gillner, Örgryte
HGr Helena Gralén, Borås
GGr Göran Granath, Västra Frölunda
KHa Kjell Hansson, Stora Lundby
BHe Birgitta Herloff, Göteborg
OHo Olof Holmstrand, Kungshamn *
RIv Reinhold Ivarsson, Borås *
GJo Göran Johansson, Herrestad *
UJo Ulla-Britt Johansson, Västra Frölunda
IJo Ingemar Jonasson, Västra Frölunda *
MLi Magnus Lidén, Uppsala
ELj Erik Ljungstrand, Askim *
KMa Karin Martinsson, Uppsala
TMa Tore Matsson, Morlanda
BMo Bengt Molander †
OMo Olle Molander, Röra
ANk Aimon Niklasson, Partille
YNo Yngve Nordhag, Tanum *
INo Ingvar Nordin, Göteborg
GOd Göran Odmark, Söderhamn
GOl Gunilla Olander, Göteborg *
AOl Astrid Olsson, Hunnebostrand
IOl Ingela Olsson, Göteborg
BOx Bengt Oxelman, Uppsala
HPa Heidi Paltto, Broddetorp
NPi Nils Pihlgren, Göteborg
HRe Helny Rendahl, Torslanda
BRo Bengt Rodin, Kungshamn
ESa Enar Sahlin, Björketorp *
PSc Per Schillander, Göteborg
KSe Kjell Selin, Göteborg
LSe Lena Selin, Göteborg
SSt Sven-Olov Strandhede, Askim
USt Ulf Strindberg, Göteborg
BSu Bengt Sundqvist, Smögen
SSv Sören Svensson, Backa
TTo Tore Tobin, Skaftö
MWg Mikael Wigforss, Lösen
KÖb Karl-Olof Öborn, NORGE


Floraväktarverksamheten i Bohuslän inklusive Göteborgsområdet - Årsrapport 1998
Introduktion, hotkategorier, floraväktare, m m | Rödlistan | Hotartsrapporten

Botaniska föreningen i Göteborg