Lavexkursion till Näverkärr
med Lars Arvidsson och Botaniska föreningen i Göteborg 24 maj 2008

Bild och text Aimon Niklasson


Området förvaltas nu av Västkusstiftelsen
Skogen hade inte funnits kvar utan släkten Benjours omsorg under många generationer
Det har funnits flera försök att omvandla skogen till industrisamhällets "nyttigheter"
som exempelvis almparkett!!



Introduktion med kaffe! Lars Arvidsson exkursionsledare
Tack vare Vilhelm Gillner kom Lars hit 1983
Tillsammans med Marie Lindström, Lars Erik Muhr,Bertil Ståhl och Staffan Wall
och flera experter på lavar från hela världen
bestämdes "alla" funna lavar till namn! Resultatet publicerades i Svensk Botanisk Tidskrift 1988
Lavfloran i Näverkärrsskogen i Bohuslän
Det blev ca 300 lavar och Sveriges rikaste lavlokal!!!!





Inne i "Storskogens" dunkel började Lars berätta.....





Blemlaven (Phlyctis argena) innehåller norstictinsyra
som initialt blir gul (alkalisk lösning) sen röd (oxidation) med KOH (Kaliumhydroxid 10%)!
Detta tvåstegsförlopp är inte så vanligt! Söder om Limes Norrlandicus!
Vanlig på slät bark ex rönn och hassel. Saknar oftast fruktkroppar (apothecier)
men har en tunn skorplik bål med ljusare mjölliknande (asexuella förökningskroppar) sk soral





Brun kantlav (Lecanora subfuscata gruppen) är en vanlig lav men egentligen finns flera
närstående arter som svårligen skiljer sig i fält. Dom uppvisar typiska
sk lecanoroida apothecier dvs bålens algceller följer med upp längs fruktkroppens sida
och kan därför ses uppifrån med samma färg som bålen har. Den bruna ytan
där sporsäckarna sitter (hymeniet) syns därför ofta tydligt på långt håll!!





En myckenhet av alm (Ulmus glabra bilden) samt ask mötte oss...





liksom ett hav av skogsbingel (Mercurialis perennis) på marken!





Snart fick vi se Getlav (Flavoparmelia caperata) på en av sina få platser i Sverige
Det är de tre små bladlavarna med en speciell grågrön färg
Den undre laven tillhör släktet Pertusaria





Getlav utan pekhjälp!
Dom bruna "maskarna" är en levermossa släktet Frullania





På slät bark hittas ofta
Skriftlav (Graphis scripta) tillika namnet på en lavtidskrift...





Lars försöker läsa skriptet...?





Homo mer-kul-i-alis





Mer allvarligt är att askarna börjat drabbas av en sjukdom i toppskotten
En svamp är inblandad; frågan var om den orsakar sjukdomen?
Vad skulle hända med skogen om även almsjukan slog till undrade Eva Falk?





Uppe i branten fanns oceaniska lavar!!





Blylav (Degelia plumbea) har en blåsvart förbål och rödbruna apothecier
Släktnamnet uppkallat efter Prof Gunnar Degelius i Göteborg.





Örtlav (Lobaria virens) kan bli lika stor som jättelav (Lobaria amplissima) som dock
försvunnit från tidigare lokaler. Varför??
På ett annat träd visades vi den kala stammen där tidigare lav suttit!





Korallblylav (Degelia triptophylla)
saknar oftast apothecier och växer oftast in i springorna





Lunglav (Lobaria pulmonaria)
i torrt skick men fortfarande rikligt i lundskogen. Finns även i norra Sverige.





Gul mjöllav (Chrysotrix candelaris) fyller ut sprickorna i ett stort träd!





De svarta punkterna med en bål som är något mera grön är grön knappnålslav (Calicium viride)





Gräsens kolvsvamp (Epichloe typhina) hittades på lundslok (Melica uniflora)
Detta är en kärnsvamp (pyrenomycet)





Eva berättade om en spontan korsning mellan bohuslind och skogslind
Den är 7-stammig! och alltså inte en vanlig parklind!





Skal i marken bevisar att det varit havsbotten!





Svinroten blommar fint vid denna tid (Scorzonera humilis)
Ett gammalt bevis för att det varit betat!





Vi kom till havstranden vid Karlvik
Lavzoneringen kunde bekvämt studeras!





Här behövde vi ej "knö" för att se samma fläck!
Här satt dom på rad!!





Lars i naturens kateder!





Denna lav som hittats av Svante Hultengren finns bara på 3 ställen i Sverige!
Avlånga fruktkroppar med vit kant kan väl anas i luppens ljus?
Skriftskärelav (Schismatomma graphidioides)!





I mossa växte denna i väta svällande lav
Traslav (Leptogium lichenoides) dvs man trodde nog inte att det var en lav !





Några medlemmar upptäckte ett nytt mönster mot bohusgraniten!
En vacker brunsprötad skymningssvärmare (Celerio galii) dvs den gillar gulmåra!!!


Det kan kommer fler bilder senare!?



Tack Lars Arvidsson och Eva Falk vi lärde oss mycket !!

Referenser ex
Svensk Botanisk Tidskrift 1988 sid 167-192.
Nationalnyckeln 2006 DE55-63 Ädelspinnare-